accidental intelligence

På sidan 16-17 i del 1 av dagens Aftenposten - en artikel om "opinionslederne":
"Mange vil gi deg råd - Opinionslederne er folk flest. Mat/helse mest populært"

Handlar om att vi är många som är duktiga på att berätta för andra vad som är bra och riktigt - och att det är folk som ser upp till oss, lyssnar på oss och följer våra råd. Vi är inte många som är opinionsledare på många områden - oftast handlar det om bara ett eller ett par. T ex lyssnar du kanske på mig när det handlar om musik och vad du borde lyssna på och kanske film och vad du ska se, trender osv - men samtidigt är mina åsikter om kläder ganska (= helt och hållet) värdelösa.

Och det är alltså några områden där vi verkligen söker efter råd (eller för att bekräfta det vi tror) - mat och hälsa toppar. Bank och kosmetik är områden där vi bestämmer själv och där andra åsikter väger lätt.

Intressant. Undrar hur det är med sånt som ström och telecom - traditionella lågprio-områden? Har det skett något här? Eller är det som med bank? Alltså antingen "Jag vet bäst själv..." eller "Jag bryr mig inte om vilket...", eller en mix? I will have to look into this.

Kul observation: På sidan 17, dvs till höger om artikeln har Aftenposten en egenreklam där man som prenumerant kan ge bort en gratis prenumeration av tidningen:
"Noen du kjenner som vil lese mer om dette? Nå kan du gi bort Aftenposten gratis i 3 uker..." Med en pil från annonsen i riktning mot artikeln.

Intelligent eller en slump? Är det en medveten flört med mig som opinionsledare - eftersom jag läser tidningen sida för sida varje dag + jobber med reklam och media, och därför tror att jag vinner enkla poäng bland familj, vänner och grannar på att berätta om, och förmedla vidare sådant här. Att det hjälper mig uppnå/bygga/förstärka en position som opinionsledare?

Jag väljer att tro att det är ofrivilligt intelligent av Aftenposten. Intuitivt och inte planerat. Kanske.

Eller för att missbruka Aftenpostens pay off: Det er IKKE godt å vite.