Först till alla de som undrat över hur jag kommer fram till "riktigt namn".
Genomgående ska ett Buster-namn vara ett arketypiskt namn. Ett sådant där som ingen egentligen heter, men som på ett enkelt och direkt vis förklarar för läsaren vad det är för en filur vi har att göra med. Jämför: Alla dessa oräkneliga Sven från Sverige som dyker upp i tid och otid i film och litteratur. Och/eller med en artisitisk finess (gärna en kombination arektyp + artist). Så, nu när det är avklarat går vi vidare.
Har kommit längst bak - till målvakten.
Här är det mycket intressant att välja bland. Många festliga typer med fotbollsfiness och färgrika namn. Det frestar lite att välja svenskt. Katten från Kaiserslautern - Ronnie Hellström, med polisonger from outer space. Men det faller på namnet. Ärligt talat, Hellström når inte helt upp. Inte heller Ray Clemence, Alex Stepney eller Pat Jennings kommer helt fram av diverse anledningar. Funderade ett tag på Gordon Banks - namnet är där, färdigheterna också, men tämligen färglös. Men Gordon är ett bra Buster-namn (tänk: Greppet direkt). Samma sak med Dino Zoff - för ett namn. Obetalbart!!! Men alltså...karisma...?
Till sist står (sitter) jag då med två kandidater, där namn, färdigheter och personlighet samspelar. Bägge aus Deutschland (och Toni är inte med). Klart det ska vara en tysk som håller ordning (på försvaret). På bänken, bubblande av raseri sitter...
...Oliver Kahn.
Bara namnet skrämmer vettet ur de flesta. Kort and to the point. Och inte blir det bättre när du ser mannen. Klassisk tysk auktoritet och en frisyr direkt från han den store i Modern Talking. Eminent torhüter med temperament. Just vat ze doktor ordered. Med ett privatliv från helvetet glider han perfekt in i mitt serielag. Här är tillräckligt många historier till att fylla minst två säsonger med off the pitch-handling. Och som reserv blir det många häftiga incidenter där Oliver (o)medvetet försöker sätt käppar i hjulet för mitt förstaval. Nämligen...
...Sepp Maier.
Västtysklands något undervärderade, men mästerlige målvakt. 70-talsikon. Svarta handskar, blå tröja och farligt publikfriande. Kom alltid i skuggan av diverse jungen på mittfält och i anfall. Beckenbauer, Müller, Breitner Und So Weiter. Förtjänar en mycket större plats i historeböckerna. Namnet? Sepp Maier. Precis som med Kahn - inget dilldall. Inga krusiduller. Kom till saken och vakta målet. Ich bin der Sepp. Ich stoppar bollar.
Central i vilken backfyra som helst. Anywhere, anytime. Namnet? Say no more. The looks. Huff... Mannen käkar medelhavslirare till frukost och sydamerikaner till lunch. Hård som granit med hjärtat (bokstavligt talat) utanpå dräkten. 
...Oliver Kahn.
...Sepp Maier.
Hans kompromisslösa spelstil banade väg för Rossi och de andra måltjuvarna, och det med ett namn som för tankarna till gentleman, be gentle...Tjenare... Slå upp "paradox" i ordboken. Arvtagaren, Franco Baresi, studerade läromästaren noga - från bänken, under den spanska solen. En given man på mitt lag där namn är lika viktigt som talang och kvalitet.
Charlie idag.
Kommer osökt att tänka på svenske Benny Wendt - också ett namn som flög runt i pojkrummet, men som jag inte heller tror att jag någonsin såg sparka en boll (även om han var med i VM 78, men då handlade allt om Bosse, Ronnie och Sjöberg), och som också var inom Hong Kong (eller var det Japan?). Benny Wendt. Härligt namn. Benny Guldfot. Men bara med som bubblare. Benny på bänken. (Undrar om Oscar Wendt på FCK är en släkting. Son?)
Roberto Rivelino, den klassiske brasse-mittfältaren. En av de absolut allra bästa, med en fruktad vänster. Frisparksskytt av rang. Kommer personligen ihåg att han var med i VM 1978 (då man som vanligt mötte Sverige). Att han inte använder ett artistnamn, men kör på med sitt eget allittererande RR är en stor, viktig bonus. Mustachen är inte att förakta den heller. Definitvt inte.
17 maj 2007.
